Historik

 

Marinens Musikkår har anor sedan 1680 då enskilda musiker och ensembler tjänstgjorde spelande ombord på flottans fartyg. Man vet med säkerhet att det har funnits marina musiker i Karlskrona sedan 1685, då Amiralitetskyrkan Ulrica Pia stod färdig. Dagen innan dörrarna till den nya kyrkan öppnades marscherade musiker från flottan runt staden för att informera invånarna om den kommande invigningen. Vid denna tid bestod musikkåren av en mästare för skalmejablåsarna, en pukslagare och 13 skalmejablåsare.

Under 1700-talet ändrades instrumentariet. Musikkåren utökades med flöjter, fagotter, horn, trumpeter och trummor. Musiker hämtades ur marinvolontär – och marinregementena samt skeppsgossekåren.

1862 bildades Kungliga Flottans Musikkår i Karlskrona. Den första musikdirektören var August Friedrich Fiedler som ledde flottans frivilligkår i 10 år. 1868 skapade flottans officerare en musikkassa för att bidra till inköp av de instrument och tillbehör musikerna behövde. Samtliga medlemmar donerade 0.3 % av sin årslön och alla nyförvärvade officerare förväntades också bidra med fem riksdaler. I dagens penningvärde motsvarar det ca 1000 sek per år.

Med tiden utökades kåren så att den kunde ha en stor ensemble i land, som verkade både civilt och militärt samt två sextetter till sjöss på flottans fartyg. Som störst var ensemblen under andra världskriget med 45st musiker. Vid den tidpunkten var alla musiker soldater av lägre rang eller studenter och kåren leddes av en musikdirektör med kaptens- eller löjtnantsgrad. Soldaterna hade gamla fina titlar som t.ex. flaggmusikkonstapel. Alla musiker hade också andra huvudsysslor inom flottan. Spelandet var en deltidssyssla. T.ex. kunde de jobba med administration eller som sjukvårdare och så fungerade det fram till 1950-talet.

Vid bildande av Kungliga Flottans Musikkår 1862 bestod kåren enbart av mässingsinstrument. Runt sekelskiftet började även träblåsinstrument introduceras och vid musikdirektör Georg Ringvalls tillträde 1915 infördes vad som idag är orkesters största sektion, klarinetterna. I den gamla svenska sättningen med Eb- kornett och ventilbasun som melodiinstrument saknades oboe, fagott, saxofon och kontrabas. I och med omorganisationen av svensk militärmusik 1957 antog man en mer internationell blåsorkestersättning. I samband med detta reducerades antalet musiker från 45 till 25 och fick det officiella namnet Flottans Musikkår. Det namnet behöll man endast i tre år och 1960 benämndes orkestern Militärmusikkåren i Karlskrona.
1971 var det återigen dags att omorganisera den svenska militärmusiken. Alla landets kårer övergick till attbli civila och ingick i en struktur kallad regionmusik. Det officiella namnet blev nu Regionmusiken Karlskrona även om Flottans Musikkår levde kvar i folkmun.

1993 återtog Försvarsmakten huvudansvaret för Marinens Musikkår i en överenskommelse med Blekinge Läns Landsting och Karlskrona Kommun. Kåren tillhörde till en början Marinbasen i Karlskrona för att ett år senare överföras till Försvarsmusikcentrum, (FömusC) som uppfördes vid P10 i Strängnäs. 2006 var musikkåren hotade av nedläggning men klarade sig för att 2008 bli hotade igen. Då föreslogs flytt av musikkåren till Stockholm men musikkåren blev kvar i Karlskrona. Efter omorganisation lades Försvarsmusikcentrum ner och Försvarsmusiken inordnades 2010 under Livgardet.

Militärmusiken spelade en betydande roll i det svenska musiklivet redan under början och mitten av 1800-talet. Militärmusiken var en kulturbärare och den enskilde musikern var en resurs för det lokala musiklivet. Musicerandet i föreningar och brukssamhällen samt inom frikyrkan och skolväsendet växte fram kring 1800-talets slut. Inte minst blåsorkestrar och blåsensembler blev oerhört populära. Här kunde militärmusikerna fungera som handledare och lärare. Teatrar och operahus hämtade också blåsare och slagverkare från militärmusiken. Antalet musikkårer har varierat under årens gång. Försvarsbeslut påverkade redan då tillgången på denna betydelsefulla kulturresurs. Vid 1960-talets slut hade vi i Sverige inte mindre än 25 professionella militärmusikkårer med sammanlagt ca 600 musiker. Under och efter omorganisationen till Regionmusiken/ (sedermera) Länsmusiken 1971 har det skett minst sagt kraftiga neddragningar i antalet professionella kårer.

Idag består Försvarsmusiken av Marinens Musikkår, Arméns Musikkår och Livgardets Dragontrumpetarkår samt hemvärnsmusikkårerna. Musikkårerna röner stor uppskattning när de bidrar till att marknadsföra Sverige, Försvarsmakten och svenskt musikliv.

X